Examensarbetet undersöker hur mastering påverkar den subjektiva musikuppfattningen. Detta har undersökts med hjälp av ett lyssningstest där testdeltagare i två grupper, ?vana lyssnare? och ?ovana lyssnare?, lyssnat till tre versioner av tre olika produktioner i olika genrer. De tre versionerna är en professionell, en semiprofessionell samt en omastradversion. Testdeltagarna har sedan fått betygsätta produktionen ur ett rent ljudkvalitetsmässigt perspektiv samt motivera varför de betygsatt som de gjort.Resultatet tyder på att musikuppfattningen påverkas beroende på om produktionen är mastrad eller ej för såväl ?vana lyssnare? som ?ovana lyssnare?.

I följande text kommer du att finna svar på vad lyssnarna förväntar sig av sin programledare i radio. Du kommer också att upptäcka att det finns främst två olika typer av lyssnargrupper som ställer olika slags krav på sina programledare. Dessa grupper valde jag att kalla för liberala och konservativa lyssnare. Varje lyssnare är dock liberal och/eller konservativ i olika hög grad. I slutändan blev det i alla fall bekräftat att programledarens roll i radion är av stor vikt för om en lyssnare ska vilja fortsätta lyssna på ett program eller inte.

Uppsatsen undersöker hur de olika panoreringsteknikerna, direkt/ambient och direkt-överallt, för 5.1 surround uppfattas utav lyssnare. Enligt direkt/ambient ska alla direkta källor panoreras till frontkanalerna (L, C, R) och endast ambiens finnas i surroundkanalerna (Ls, Rs). Enligt direkt-överallt kan direkta källor panoreras till alla kanaler. Ljudstimuli i tre genrer har utav undertecknad framställts, rock/hårdrock, jazz/fusion och hip hop. Ett exempel enligt direkt/ambient och ett enligt direkt-överallt framställdes i varje genre.

Denna undersökning påvisar möjligheten att gradera verkan med stridsvagn 122 vid en insats i Sveriges insatsområde i Afghanistan. Hotbilden som råder gör att personalen måste ha ett gott skydd och möjlighet till verkan vilket stridsvagnen erbjuder. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på modern 120 mm ammunition där Försvarsmaktens övningsammunition kan användas för att minska effekten i målet och på så sätt gradera verkan. På marknaden finns det ammunition som skulle komplettera redan befintlig ammunitionsportfölj framförallt på korta avstånd och då även med möjligheten att skjuta varningseld. Sekundärbeväpning (kulsprutor) på vagnen kan även den användas för att gradera verkan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de roller som vi hör under sändningstid i radio är konstruerade och om det sker en förhandling om hur dessa roller upprätthålls under programmets tid. Uppsatsen ämnar reda ut vad som synliggörs när ett dramaturgisk perspektiv används under en observation på ett radioprogram. Finns det ett samspel inom redaktionen som vi som lyssnare inte ser? I denna uppsats vill jag försöka se om det finns några outtalade rangordningar inom gruppen och hur dessa kommer till uttryck. Vidare syftar studien till att titta på hur pass fria programledarna är i sina roller och försöka utreda om det är mer styrt än vad vi som lyssnare uppfattar.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka varför människor i ålderskategorin 35-49 år inte lyssnar på radiokanalen P4 Västmaland, en av Sveriges Radios 26 st P4 kanaler. Den andra punkten som analyserats är, varför P4 Västmanlands publik lyssnar på kanalen. Med hjälp av fokusgruppsintervjuer via sociala media Facebook undersöks 15 personer uppdelade i två fokusgrupper: P4s lyssnare och icke lyssnare. Det gemensamma för båda grupperna är radiolyssnande som intresse och ålderskategorin. Tillsammans har grupperna genererat ca 234 facebook-inlägg, som utgör grundmaterialet till denna studie.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om oerfarna lyssnare kan höra skillnad mellan ljud som är komprimerad med en analog kompressor mot samma ljudfiler som är komprimerad med en digital emulering av samma kompressor. Universal Audio Teletronix LA2A kompressor som är en analog enhet och Waves CLA-2A som är den emulerade varianten av samma kompressor ingick i testen för att kunna generera stimuli för jämförelse. Ett blindtest med 16 försökspersoner utfördes för att informera om eventuella skillnader mellan de två typerna av kompression. Resultaten av undersökningen visade att försökspersonerna kunde höra skillnaden mellan båda typer av komprimering..

Streamingtjänster har förändrat hur människor lyssnar på musik och upptäcker ny musik. Det har också underlättat för mindre artister att nå lyssnare och potentiella fans utan ett skivbolag som distribuerar och marknadsför. Samtidigt har sociala medier förändrat hur artister når ut och upprätthåller relationen med sina fans. Försäljningen av fysiska album når rekordlåga nivåer och streaming av musik gör så att lyssnaren fokuserar på den enskilda låten snarare än artisten bakom den eller ett album artisten skapat. Professionella inom musikbranschen uttrycker därför en oro för att lyssnaren inte längre bryr sig lika mycket om artisten.Dessa genomgående förändringar i musikbranschen väcker frågan hur lyssnaren förhåller sig till artisten och vilken relevans artisten har när lyssnaren upptäcker ny musik och lyssnar på musiken i sina spellistor.

Berättande har genom alla tider varit en del av människans sätt att kommunicera information, åsikter, värderingar och tro. Denna studie undersökte kvalitativt berättarsituationens innehåll, i syfte att förstå vad som händer mellan lyssnare och berättare sett ur den erfarne berättarens perspektiv, varför man blir fångad av en berättelse, vad som underlättar uppkomsten av inre bilder samt hur man kan göra berättarsituationen till en positiv upplevelse. Intervjuer genomfördes med sju i Sverige verksamma berättare. Materialet analyserades med induktiv tematisk analys, utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Resultatet visade att berättarsituationens dragningskraft består i ett möte mellan de inblandade och berättelsen, att berättande upplevs som icke-konfrontativt, samt att lyssnarnas kreativitet engageras genom de inre bilder berättandet frammanar.

Denna underso?kning so?ker ett svar pa? hur den relativt vana lyssnarens bedo?mning av ljudkvalitet pa?verkas av ett sa? kallat o?ppet test, da?r det som bedo?ms a?r ka?nd fo?r lyssnaren, ja?mfo?rt med ett blindtest, da?r detta objekt a?r oka?nt. Fra?gan appliceras pa? kvalitetsbedo?mningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren pa?verkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas a?r ka?nd eller inte.

SammanfattningAtt kunna identifiera och förstå olika varieteter av målspråket är en grundläggande förutsättning för att andraspråksinlärare av svenska ska kunna bli fullständig deltagare i dagens flerspråkiga svenska samhälle. Den här studien har till syfte att explorativt undersöka vuxna andraspråksinlärares tillägnande av kunskaper i språklig variation vad gäller modersmålssvenska och andraspråkssvenska, samt deras sociolingvistiska medvetenhet. Detta testas och analyseras genom olika moment i ett lyssnarexperiment, dvs. hur L2-lyssnare bedömer olika talare, hur de förklarar sin bedömning och hur de uppfattar sig själva jämfört med olika talare. En bakgrundsenkät används för att samla in information om språklig erfarenhet och koppla den till L2-lyssnarnas bedömningar.

Podcasting har blivit en stor del av många unga svenskars mediekonsumtion. De största podcastsen i Sverige har hundratusentals lyssnare varje vecka. Men hur mycket minns man som lyssnare egentligen av vad som sägs? I den här undersökningen testade vi hypotesen om att podcastlyssnare kan bibehålla sin koncentration på ett bättre sätt om konversationen i en podcast då och då blandas upp med musik. Undersökningen utgick ifrån teorier om att hjärnan använder olika delar gällande musik respektive tal.Vi testade hypotesen på tre fokusgrupper som lyssnade på en och samma podcast.

Denna uppsats syftar till att undersöka behovet av indirekt eld och Close Air Support i militäraoperationer i bergsterräng och belysa vilka aspekter som påverkar nyttjandet av försvarsmaktensenheter och verkanssystem vid insatser i bergsmiljö. För att svara på syftet med uppsatsen har följande studiefråga ställts: Hur använde USA den grundläggande förmågan verkan för att påverka motståndaren under Operation Anaconda? Fallstudie och textanalys har använts som vetenskaplig metod och teknik för denna uppsats. Inledningsvis studerades texter om operation Anaconda och hur operationen genomfördes. Därefter studerades svenska doktriner och reglementen avseende teorier om grundläggande förmågor och hur verkan uppnås i striden.

Den amerikanska armén har under lång tid haft doktriner som behandlat strid i bebyggelse medolika typer av motståndare, från sovjetiska divisioner som anfaller in i Västtyskland tillupprorsbekämpning i Mellanöstern och Afrika. Uppsatsen handlar om hur den amerikanska taktiskasynen på strid i bebyggelse har utvecklats från 1979 till 2003.Syftet med den här uppsatsen är att skapa en större förståelse för den taktiska utvecklingen somskett kopplat mot de grundläggande förmågorna verkan, skydd & rörlighet.En kvalitativ textanalys har använts som metod för att analysera de aktuella doktrinerna. Teorinutgår ifrån Doktrin för markoperationer och i synnerhet ifrån de grundläggande förmågorna verkan,skydd & rörlighet.Resultatet visar att användningen av dessa förmågor utvecklas med hänsyn till förväntadmotståndare och civilbefolkning. Utvecklingen av verkan går mot mer kvalitativa medel ochmetoder, motståndarens rörlighet har förändrats och så har också hans vilja att strida i bebyggelse.Användningen av assymmetriska metoder för att uppnå skydd är en ny metod som uppkommit.Värdering av den terrängen är däremot något som inte har förändrats..

I föreliggande studie undersöktes interaktionen mellan en person med afasi och hennes närstående. Syftet var att identifiera möjliga resurser som används av personen med afasi för att optimera delaktigheten i samtal, dels som aktiv lyssnare men också i situationer där missförstånd uppstår, samt se hur prosodi används som resurs i interaktionen. Datamaterialet som studerades var en två timmar lång videoinspelning i hemmet hos personen med afasi, där samtal med hennes man samt väninna förekom. Materialet analyserades enligt Conversation Analysis för att identifiera mönster i samtalen. Tre olika mönster identifierades och analyserades; återkopplingar för att visa aktivt lyssnarskap, och repetitioner som en begäran om bekräftelse av förståelse, samt begäran om förtydligande då något är otydligt eller felaktigt i föregående yttrande.